Det är ju röva när det är så nära att vi tar tre OVÄNTADE poäng på hemska Tele2 ännu en gång och kan gå ifrån den här säsongen med maximala sex poäng därifrån och tuppa oss. Men 4 poäng är inte fy skam heller, men som sagt, det är en minut ifrån att vi kniper en livsviktig trea, men ännu en gång släpper vi till ett sent mål. Finns otaliga twittrare och poddare och annat som tar upp saker som mjukglasspsyke och sånt, så kommer hålla det till ett minimum här. Vi börjar matchen med att stå relativt lågt och inte låta Djurgården löpa in bakom med sina kvicka ytterspelare. Det är i alla fall tanken. Djurgården, stukade och haltande […]
Medvind, hyllning av en av de största och ett fullsatt, kokande Gamla Ullevi med inslag av alla fyra årstiderna. Efter den viktiga 1-0 vinsten sist trodde jag och nog många med mig, att vi skulle ta Norrköping av bara farten, då de precis som oss letat efter formen efter flera smällar under säsongsinledningen. Men tyvärr blev det lite av en baksmälla. Våra klara målchanser centralt lös återigen med sin frånvaro och vi fick även denna hemmamatch spela en stor del av matchen med en man mindre. Finns en del att grotta ner sig i, så det är väl bara att sätta igång då det snart är match igen. Hepp! Norrköping har inte börjat starkt i år, som jag skrev ovanför, […]
Något jag har tänkt på under säsongen är hur ganska många kommentatorer, både experter och ”vanliga” kommentatorer, aldrig riktigt kan komma runt varför inte motståndaren oftare utmanar IFKs backlinje i djupled med en längre boll i korridoren osv. Det nämndes igår och det nämndes ännu mer i matchen mot Mjällby senast. Det läggs nästan uteslutande på att motståndaren ”inte kommer upp i nivå” som det så fint heter. I princip aldrig nämns det hur IFK jobbar med hela laget som en enhet i försvarsspelet, med överflyttning och riskminimering, just för att inte låta motståndaren slå bollen på djupet mellan Calle Johansson och Oscar Wendt, till exempel. När väl IFKs försvarsspel lyfts lite så är det nästan uteslutande när Gustav Svensson […]
En match som, fem mål till trots, varken var spännande eller särskilt rolig fick krönas med ett rött kort i slutminuten. Frisparken ledde inte till något och domaren valde att blåsa av matchen. Försvaret var ihåligt och det syntes inte direkt att Blåvitt ställde upp med landslagsspelare i varje lagdel. Chanser verkade svåra att skapa. Visst hade man mycket boll stundtals, även på offensiv planhalva, men det märktes att det var första matchen för säsongen. Lyssnade häromdagen på Tobias Hyséns förtjänstfulla debut i Ljugarbänken där ämnet träningsmatcher dissekerades. Tur var väl det för annars hade jag blivit lite orolig inför det som komma skall. Blåvitt mönstrade en elva som väl med något undantag är den som kommer att starta den […]