Trust the process, tålamod, sidled, bakåt, vänd om och tillbaka. Det är ungefär så IFK Göteborg känns för tillfället rent sportsligt. Som någon bön om respit, som något otydligt som ingen vet vad det ska mynna ut i. Anfall, sista tredjedelen, spelare i boxen, spelare med instinkten att göra det som också innefattar lite smärta, som innefattar att gå lite utanför ramarna. Det finns inte. Mer än något som flimrar förbi någon enstaka gång under en match. Och då vet man inte om det var av en tanke eller om det helt enkelt bara blev så. Blåvitt av idag utstrålar en offermentalitet. Är det inte ekonomin, så är det skador eller bara fel väder. Hur kunde det bli så här? […]
Inför säsongen 2018 stod IFK Göteborg inför en av de tuffaste utmaningarna man ditintills ställts inför. Dels de ekonomiska aspekterna och på det sätt föreningen parerat slitningar och maktkamper genom åren, nu skulle även ett nytt spelsystem sättas. Blåvitt skulle lämna det trygga men ack så uråldriga 4-4-2 och nu gå den moderna fotbollen till mötes. 3-5-2 eller 3-4-3. Bollkontroll, fart och rörelse. Det markerades en skillnad från ledningen, gammalt mot nytt. Att tränare och verksamma inom fotbollen i stort pratar mindre i termer av sifferkombinationer och att spelet fotboll alltid behöver anpassas utifrån förutsättningar, pratades det mindre om. Nej, ut med det gamla, in med det nya. ”…fotbollsaktörer runt IFK Göteborgs sportsliga sfär utövade påtryckningar på Mats Gren…” I […]