Värnamo gjorde sig kända i hela fotbollssverige när de med en snittålder på styva 19 år tog klivet upp i Superettan för ett halvt liv sedan. Då spelade Simon Thern i IFK Värnamo. Värnamos snittålder lär vara högre nu och Simon Thern är med och håller IFK Göteborgs snittålder något sånär i schack. Jonas Therns spanskinfluerade filosofi mot Mikael Stahres moderna retro med spår av tipsextra. Landskamper i massor mot ett lag som endast har landskamper på tränarbänken. Det här ska väl inte behöva bli något annat än en promenad i parken…? Efter Joel Almes fenomenala liveframträdande (med ett magiskt tifo som kuliss) var det så äntligen dags att sparka igång Allsvenskan även för IFK Göteborg i IFK Värnamos första […]
På söndag är det premiär (där är visst några förband som spelar redan på lördagen). För en vecka sedan trodde man att solen skulle stå i zenit och skina ikapp med all stjärnglans Stahre skulle ställa på banan. Nu verkar det som att förväntningarna på vädret kan sättas i nivå med en värre dag i november. En metafor för fallande stjärnor? Nej, det hoppas jag inte. Marcus Berg håller fortfarande hög nivå, Wendt har (minst) en säsong kvar i sig, även om stockarna (brutala lår!) trummar något långsammare nu än då. Emil Samomonsson ser fortsatt vass ut. Gustav Svensson är Gustav Svensson och om man ska fortsätta prata om till åren komna ex-landslagsspelare vill jag tillstå att även Tobias Sana […]
Blåvitt tog bussen till Borås med två jubilarer (Salomonsson med match nummer 300! Och Bjärsmyr med match nummer 444!!), en ifrågasatt taktik och ett stycke ungdomlig entusiasm (Vilhelmsson). Man åkte dit utan utpräglad vänsterback och på bänken satt ingen naturlig anfallare. Om Blåvitt varit utskällt på senare år kan man säga motsatsen om Elfsborg och Jimmy Thelin. Han har på något sätt förädlat taktiken som Stahre verkar vilja spela med Blåvitt. Han har gjort brottarfotboll till en konstform och det utan att bli bespottad. Mot den bakgrunden skulle det här bli en intressant match. Vem skulle köra (som fan) hårdast? Skulle Stahres rappa omställningar trumfa Thelin eviga kantskiften? Det höll på att börja dråpligt för vänsterbackvikarie Jallow när han blev […]
Sol. Försäsongens sluttamp. En ifrågasatt taktik från alla möjliga håll (vi lär få anledning att återkomma till det…) och ett mer meriterat motstånd än i de senaste matcherna. Stahre såg till att matcha äldst…förlåt bästa möjliga lag, bortsett från att Emil Salomonsson fick starta på bänken. Mjällby radade upp chanser och Blåvitt föreföll ha problem åt alla håll. Man hittade inte rätt, skarvarna var för korta eller för sneda, de individuella misstagen i försvaret kunde (borde) blivit kostsamma men pressen ställde till viss del till det för gästerna. Efter styva kvarten spelad tog Norlin fasta på sin snabbhet och satte frustande fart med riktning mot målvakten som blev stressad och försökte sig på en fint som gjort Johann Cruyff stolt, […]
Det är en ny sheriff i stan, det har varit tydligt ett tag. Rolle fick gå och enligt mer eller mindre bekräftade uppgifter var det Håkan Mild som tog in Stahre över huvudet på Pontus Farnerud. Givet den bakgrunden har jag svårt att tänka mig att Mild inte varit mer än lite involverad i spelarvärvningar (inte minst genom sportrådet). Däremot har jag inte hört något om att Farnerud blivit överkörd i frågan om transfers. Pontus Farnerud kom tillbaka till Blåvitt efter en skadefylld sejour som spelare. Som spelare var han en attraktion och kom till Blåvitt som en enormt meriterad och rutinerad spelare. Som sportchef kom han som ett oprövat kort, till en början som en av två för att […]
Al-Ammari fick chansen bredvid Gustav Svensson (Thern lär väl få chansen nästa helg?) i tävlingsdebuten och även Hahn fick göra tävlingsdebut (det blev några sådana dagen till ära), relativt fint väder och några tjog landskamper på ena planhalvan. På den andra fanns ett inte riktigt lika namnkunnigt lag i form av Landskrona BoIS, bröderna Farneruds moderklubb. Ja, och så startar till ingens förvåning Mattias Bjärsmyr. Matchen inleddes med en längre boll från Bjärsmyr mot Marcus Berg och det kändes som att jag var 21 igen. Det verkar för övrigt vara Stahres melodi i år: Snabba omställningar och en hög press. Jag såg AIK köra över Örgryte igår och efter fem minuter påminde matchbilden från igår en del om det som […]
Från FC Trollhättan till landslaget via Blåvitt, AEK Athen, Rennes och Blåvitt igen. Hur tar man sig hela vägen till en avgörande VM-kvalmatch, som man dessutom avgör? Heter man Jakob Johansson gör man det inte genom att sätta tydliga mål, i alla fall. Den saken är klar. Jag, liksom de flesta, antar jag, är intresserad av berättelser som handlar om någon som tar sig ur snålblåsten och in i värmen. I just Jakobs fall tror jag att de flesta kan vara överens om att han gick från hackkyckling till hjälte. Från starkt ifrågasatt till målet på Friends. Vi hade avtalat 30 minuter. Jakob Johansson blev sen på grund av teknikstrul. Jag betalade tillbaka genom att dra över med dryga 15 […]
Han kom upp som en pojkspoling mer eller mindre direkt från läktaren in på planen (”Jag har alltid drömt om att glida på knä där”) och lämnar som en halvvuxen man med en väska full av erfarenhet (inte minst en januariturné). Jag minns när jag först såg August Erlingmark spela fotboll. Jag minns hans första stapplande allsvenska steg. Jag minns såklart Augusts första Allsvenska mål (en nick hemma mot Peking 2017) och målfirandet. Jag minns allt det där med förtjusning. Hur bra han var på att ta sig in i straffområdet från sin mittfältsposition, jag minns hur glad han blev när han gjorde mål. Och jag vet att varenda känsloyttring varit äkta. Det är ju något med spelare från de […]
Den här matchen lämnade så många intryck att jag inte vet vart jag ska börja. Anestis tårar innan matchen, Robin Söders tal och tårar när han kramade om familjen efter matchen, Adams debut och så vidare och så vidare. Men jag tror ändå att jag får börja med en personlig favorit. När Söder tackades av stod jag och kände tårar rulla längs kinderna och direktör Mild hade glansiga ögon, även han. Robin Söder, älskade Robin Söder stod för sista gången som Blåvit spelare redo för att spela på Gamla Ullevi. Det har varit en ära, sa Robin när jag träffade honom under lördagen. Äran har varit min, sa jag, och det är jag som ska tacka och allt det där. […]
Det är med tungt mod jag sätter mig ner för att skriva den här texten. Robin Söder kommer inte längre att vara en spelare i IFK Göteborg. Skadorna har gjort sitt och ibland känns livet jävligt orättvist. Samtidigt får jag känslan av att Robin Söder själv inte är så bitter över det som kunde ha blivit. Jag minns när Robin Söder började bryta mark. Jag såg honom och förstod kanske inte riktigt vad han var bra på. Kanske var det jag som var för dum, kanske var det han som var så bra på allt att han inte hade en, enstaka egenskap som stack ut, men mål gjorde han och ung var han. Jag har svårt att komma runt den […]
På förhand behövde Blåvitt en poäng för att säkra kontraktet och vara klara för Allsvenskan i kavaj under sista två omgångarna (märklig sak att behöva skriva). Sirius behövde två (rimligare sak att behöva skriva). Efter ett landslagsuppehåll som kändes evighetslångt var det så dags för allsvensk fotboll igen. Simon Thern och Marcus Berg fick kasta in handduken på grund av sjukdom och Robin Söder fick vikariera för Berg. Agge tog tillbaka platsen bredvid Gustav Svensson och här handlar det väl inte om något vikariat, egentligen. Intressant nog kan det ha varit båda dessa herrars sista starter för Blåvitt. Det är skrämmande tyst om Söder och han har ju vittnat om att karriären närmar sig slutet. August och Blåvitt vet var […]
Vad är väl en dag på slottet? En fråga många Blåvita ställt sig på senare år. Idag hade få valt soffan och arenan var välfylld. Stämningen inför avspark var det inget fel på, som man säger. Hemmaklacken fylld till bredden, det sjöngs för glatta livet, konfettiregn, flaggor, bengaler. och Sportbladet hade slagit på stora trumman och skickat hovkrönikör, Simon Bank. Upplagt för en fest modell större med andra ord. Och säga vad man vill om bengalernas vara eller icke: De bidrar till en mäktig inramning. Röken har jag aldrig förstått mig på, däremot, men det kanske har med min stigande ålder att göra. Sedan hade kanske inte jag kastat en öl i riktning motståndarnas målvakt. Innan matchen knappt sparkats igång […]
Ett stenkast från Marcus Bergs hemmasocken skulle Berg försöka försätta Degerfors i fortsatt krisläge (trots att pressen på Degen inte är jämförbar med den på Blåvitt) och IFK Göteborg i en bekväm, men, sett till förväntningar inför säsongen, otroligt svag position i tabellen. Höll jag på att skriva. Sedan visade det sig att det var väldigt många stenkast mellan Torsby och Degerfors. En annan som ville visa framfötterna var Edvardsen. Frågan var vilken av de två anfallarna som skulle få skratta sist. Sett till lagens form låg Berg närmst till hands. Å andra sidan har Blåvitt varit bra på att strula till det efter någon bra prestation. Nu hade man tre raka segrar och det skulle kunna vara underlag för […]
Blåvitt flyger sedan några omgångar fram och har för första gången på länge vunnit tre matcher i rad. Fler än tre matcher har man inte vunnit i rad sedan 2015. För lite perspektiv: Hammarby blev uppflyttade inför den säsongen, Åtvidaberg påbörjade sitt ras genom att skrapa ihop ett poängsnitt om 0.5, Örebro kom givetvis nia och Emir Kujovic gjorde 21 mål den säsongen. Jag kontaktade Johannes Klenell och Gson för att be dem svara på några frågor om sitt Degerfors inför kvällens drabbning. Ja, jag vet, det här är en supporterblogg om IFK Göteborg och här ställer jag frågor kring hur Degerfors ska bete sig för att slå Blåvitt. Det kanske är anmärkningsvärt. Därför tog jag kontakt med mina kollegor […]
Djurgården hemma. På förhand en ångestmatch. Av inledningen att döma såg det ut som två topplag som slogs i toppen av tabellen och inte två lag på varsin sida av densamma. Calle Johansson var avstängd efter för många gula. Skulle Erlingmark, som kommit ut som mittback men verkar ha gått tillbaka till att inte ha några preferenser, har spelat bra tillsammans med Gustav Svensson. Skulle han nu flyttas ner ett snäpp (det brukar förvisso gå bra där också) eller skulle Berra ges chansen? Det visade sig bli det tidigare och en nyklippt Simon Thern fick chansen från start. Thern har kanske inte sina främsta förtjänster i det defensiva arbetet varför det var befriande att Stahre valde att starta med honom. […]