Undrar hur saker hade sett ut om August Erlingmark lyckats göra det där självmålet han var på väg att dra på sig mot Oddevold i första cupmatchen. Ni vet, när han blindpassade hem mot Dahlberg som var på väg någon helt annanstans. Kanske hade inget rubbat den självklarhet som August visat upp under försäsongen oavsett, men fan vet om det inte var ett litet sliding doors-ögonblick ändå. Klart är att August Erlingmark stadigt tagit kliv sedan han kom hem igen och nu är, i mina ögon, vår bästa försvarare. Även i kampen mot Gustav Svensson, vilket känns oerhört skönt då Gurra den äldre lär lägga skorna på hyllan efter säsongen om ingen skada skulle ske, Gud förbjude.

Innan säsongen började var den stora frågan kring mittbackplatserna vem som skulle kampera ihop med Gustav Svensson. August var nog de flestas förstaval, men inköpet av Jonas Bager från en till synes ”högre hylla” gjorde att frågor ställdes. Nu hade ju varit en bra period att matcha in Bager på sin mittbacksposition istället för att vikariera ute till höger som han gjorde under hösten. Bager har dock inte fått spela så mycket, i alla fall inte under cupspelet där Gurra-August spelat så gott som alla minuter. August till och med något mer då Gurra vilat en match. Nu tror jag inte loppet är kört för Bager på något sätt, skador kommer och jag är rädd för att en skada på Gurra framför allt kan hålla på under en längre tid trots en ganska lindrig skada vid första anblick. Men det är mina farhågor som talar snarare.
Tittar vi på datan märker vi hur August på många sätt visar upp det mittbacksspel som tränare Billborn efterfrågar.

I dagens blåvita spel skall mittbackarna ha ett högre utgångsläge när det kommer till uppspel och press. Detta faller sig ganska naturligt då vi helst vill lägga spelet på motståndarens planhalva och kväva dem i deras linda, så att säga. Av någon anledning får jag inte ut Gurras position på samma sätt som för August, men Augusts medelposition är snäppet närmare mittlinjen än vad Gurra varit under cupen.

Även om både August och Gurra spelar på ett liknande sätt sticker August ut i några aspekter som främst visas i KPIer som gäller transport av boll. August är inte mittbacken som skickar lyror ut på andra kanten eller trär in bollar på central mötande forward a la prime-Johan Bångsbo, men han löper med bollen väldigt långt. Klart längst av våra spelare sett till staplarna ovan. Detta är väldigt värdefullt då det till slut triggar att motståndet inte kan falla hur långt som helst utan att börja pressa. Och August är såpass trygg i sitt passningsspel att det sällan är något problem att spela sig fri från den. Noah Tolf är den som oftast fått bollen av August i dessa faser, och har genom Augusts kliv upp i banan fått ännu mer tid på sig med boll, vilket är en win-win i allas böcker.

Här visar kartan KPIn ”Long carries” vilket främst visar löpningar med boll närmare motståndarens mål. August har också många löp med boll från längre ner i banan som han tar upp till sin medelposition strax utanför mittlinjen, men dessa pilar är mer när han kommer in i offensiv zon. Väldigt viktigt att kunna bryta linjer både med passningar och löpningar med boll…

…för gudarna skall veta att detta är något jag tjatat om till leda vad gäller våran förmåga historiskt att slå denna typen av passningar helst rakt fram i banan som trär mellan motståndarnas linjer. Där har både August och Gurra tagit enorma kliv, vilket inte är så konstigt då båda två är gamla mittfältare. Det man inte ser just i denna stapeln är dock längden på passningarna. Gurra slår ofta längre passningar och i högre höjd, vilket väl mer kan räknas som en långboll. August försöker mer spela efter backen och hittar ofta Jagne eller Heintz med bra passningar längs marken. Då vi inte använder våran sexa just för det spelet är det otroligt viktigt att mittbackarna tar detta ansvaret, vilket de sannerligen gjort hittils.

Ser man till ”passningar till sista tredjedelen” ser vi att August inte är rädd för att spela bollen genom mitten, även om Noah Tolf-passen ligger närmast till hands för det mesta. Jag är främst förtjust i de längre passningarna som går rakt fram nästan genom halva planen.
Håller August den här nivån under våren kommer nog Jonas Bager få sikta in sig på att främst peta undan Gustav Svensson. Att August kommer ta över bindeln efter Gurra känns också det ganska givet, kan jag tycka. Frågan är om han kan växa ännu mer om han får spela på Gurras plats som höger mittback, men August har växt in till vänster på ett bra sätt och har ett bra samarbete med Tolf-Jagne-Heintz som huserar där också, så kanske lika bra att låta honom köra där. Bager trivs ju även han bäst till höger så det blir nog till att invänta en vänsterfotad mittback innan vi kan börja tänka på det.
Hur som helst, jag är otroligt spänd på laget inför säsongen, och det känns TRYGGT att veta att August Erlingmark blivit den självklara mittbacken man hoppades på, om försäsongen är något att gå efter.
Tack till PlaymakerAI för data och statistik.