2007
Vi är många som kommer ihåg en kall och blöt afton i november månad år 2007. Pokalen var hemma. Tidningarna skrev om en ny blåvit era där storsatsningar hägrade. En ny arena stod snart klar och där Blåvitt på nyo skulle bli den stormakt inom svensk fotboll som man var under 80 och 90 talet. Talanger blommade ut, vi sålde spelare till stora summor och mäktade med att stå högst upp i tabellen när slutsignalen löd. Tongångarna var oerhört optimistiska, vi är tillbaka!
2018
Med seger borta mot BP säkrade Blåvitt definitivt det Allsvenska kontraktet. Vi underpresterar rent sportsligt i tabellen och når inte i många ögon uppsatta förväntningar men samtidigt fanns en förståelse att klubben skulle få ett tuffare år där fokus år 2018 skulle ligga på förändringarnas våg som tar tid att forma.
Verksamhetsberättelsen för år 2007 redovisade starka siffror kring vårt ekonomiska resultat, publik, medlemmar och kassa. Verksamhetsberättelsen år 2018 redovisar helt andra siffror som bör höja våra ögonbryn ett snäpp upp i bekymmer skalan.
Jag har i denna krönika gått igenom IFK Göteborgs verksamhetsberättelser från år 2007 till 2018 och där jag har valt ut värden som jag hoppas ger en förenklad bild om hur utvecklingen faktiskt sett ut i föreningen. Det är inte en direkt uppmuntrande krönika i sin helhet men det finns lite ljusglimtar som visar att klubben har agerat och agerar för att rädda det som går att rädda i vår ekonomi. För det måste vi ha klart för oss, vi mår inte bra. Vi har en oerhört tuff resa framför oss i en liga som jag anser har gått över till ”Money talks” och där vi mer och mer ser samma lag göra upp om ligaguldet och där en gemensam faktor är att pengar finns på banken. Jag tror inte det är en tillfällig trend, jag tror snarare vi är på väg att ha en liga där vi har ett par klubbar som återkommande slåss om guldet.
Ska vi komma tillbaka upp till toppen så behöver vi pengar och en stabil grund. Vi har haft pengar för inte allt för många år tillbaka men där projektet Real Göteborg som media gärna kallade det för kostade mer än vad det smakade och som i min mening ligger till viktig grund till varför vi befinner oss där vi är idag. Det tillsammans med en bristande kontinuitet i ledande position och ständig tillbakablick till vad vi en gång har varit istället för att inse när man ser sig själv i spegeln att vi har blivit en kejsare utan kläder
Siffrorna är hämtade från IFK Göteborgs officiella hemsida och när det kommer till spelarförsäljningar (exkl agentavgifter) har jag tagit den totala omsättningen minus omsättning exklusive spelarförsäljning för att få fram siffran.
Publiksnitt
Toppnotering år 2007 där vi nådde publiksnittet 15 700 åskådare, mycket tack vare sista matchen mot Trelleborg hemma som drog ett fullt Nya Ullevi. År 2009 flyttade vi in till vår nya borg med ett publiksnitt på 13 813 åskådare. Därefter har vi haft svårare år trots hårda satsningar på profilstarka spelarekryteringar. Det är egentligen endast 2015 som lyfter där vi nådde snittet 14 350 åskådare. Året vi ledde den Allsvenska ligan långt in i säsongen men där IFK Norrköping skulle stå som segrare.
Blåvitt har tidigare kommunicerat i lokala medier att vi behöver snitta på 14 000 åskådare för att det ska ta fart i kassan.
Tyvärr ser vi en vikande trend neråt där vårt publiksnitt sjunker och där vi år 2018 hamnade under 10 000 åskådare. Sist det skedde var 2008.
Vad är det som gör att vi inte riktigt lyfter i publik? Vi står och stampar med samma underlag och nu med en oroande vikande trend neråt? Jag tror mycket kan göras för att lyfta hela upplevelsen och få dit den så kallande marginalaren som dyker upp när det går bra. För det är den enkla lösningen, vinner vi matcher så kommer publiken. Vi ska med spända ögon studera vilket tålamod publiken har i år och om man accepterar att detta år precis som förra kan komma att bli en sportslig utmaning. Utifrån siffrorna finns det mycket som talar för att snittet kan komma sjunka ytterligare. Året innan (2017) så ökade vårt snitt men vi ska komma ihåg att matchen hemma mot Malmö på Nya Ullevi putsar upp helheten där det kom över 30 000 åskådare
Matchintäkter
En av IFK Göteborgs särskilt viktigaste intäkt är matchintäkterna. Flytten till ”nya” Gamla Ullevi år 2009 har gett en värdeförskjutning uppåt i intäkter där vi pikade år 2009 med matchintäkter som nådde 38 060 000 kr. Senaste året landade matchintäkterna på 27 408 000 kr vilket var en minskning med 6 909 000 kr mot förgående år. Lägre intäkter än detta skedde så långt bak som till år 2007. I jämförelse med år 2015 där vi jagade guld så minskade våra matchintäkter med hela 12 334 000 kr.
Samma summering görs som publiksnittet. Intäkterna ökar vid sportslig framgång. Vad har klubben satt för budget detta år?
Medlemmar
Det går faktiskt att se en liten röd tråd i publiksnitt kontra antalet medlemmar. När medlemsantalet minskar sjunker publiksnittet och vice versa. IFK Göteborg är medlemsägt där medlemmarna har möjlighet att vara med och påverka verksamheten. Sen är det själva hjärtat i 51% regeln. Det är bekymmersamt att senaste medlemsantalet når siffran 4829 st. Så lågt har det inte varit sen år 2013 då vi hade 4615 medlemmar.
Vad har föranlett till det sjunkande antalet? Det kan troligtvis inte vara priset, tror man inte på produkten/tjänsten eller tror man inte på 51% regeln? Jag hoppas aktiviteter fortlöper att värva medlemmar då det ger positiva effekter i övriga kanaler som publiksnitt
Sponsorer
Sponsorintäkterna går inte direkt i samma dalgång som matchintäkterna och noterbart är att sponsorintäkterna idag är en större än jämförande post. Att vi har en vikande trend ska sägas kan bero på att tidigare avtal med Prioritet Finans var mer resultatbaserat där IFK Göteborg fick mer pengar ju högre upp i tabellen man kom. Dippen 2015 baseras på den mindre lyckade sponsorupphandlingen klubben hade med potentiell ny sponsor som resulterade i en sponsorlös tröja som kostade mer än vad det smakade. Tappet 2014 – 2015 landade på 4 606 000 kr.
Serneke är vår nya stjärnsponsor och där upplägget är linjärt över åren oavsett sportslig prestation. Kan ses som positivt för detta år där förväntningarna inte direkt är uppskruvade. Sen blir det intressant vad den totala siffran landar på vid nästa bokslut och om detta är en vikande neråtgående trend som kan brytas.
Spelarförsäljningar
Klubbens mest vitala intäkt under 2000-talet och som gjort det möjligt att bedriva en professionell fotbollsklubb är spelarförsäljningar. IFK Göteborg har under årens gång fått kritik att man har varit för dåliga på att ta betalt för sina spelare som lämnar för utlandet. Klubben hade under perioden 2010-2013 en lägre försäljningsaktivitet som även speglar klubben bokslut rent resultatmässigt och som gett grunden till den mer tomma plånbok vi har idag. Det som jag finner intressant med försäljningarna som gjorts på senare år och som vart pengar in är hur viktiga dem har varit. Gustav Engvall och Pontus Dahlberg affären har varit direkt avgörande för klubben där sistnämnde affär mer eller mindre har räddat klubbens vardag. IFK Göteborg må inte vara den klubb som tagit bäst betalt för sina spelare och där pågående debatt är om det verkligen är befogat att så mycket pengar trillar in i agenternas plånbok. Totalsiffran för spelarförsäljning visar en uppgående trend de senare åren men med facit i hand så har priserna för spelarna i Allsvenskan ökat.
IFK Göteborg måste bli bättre på att få in mer pengar på sina försäljningar men vi bör ha det klart för oss att klubbar har koll. Flera aktörer är medvetna om den finansiella situation säljaren befinner sig i och är då mer villiga att erbjuda i termer skambud om inga andra aktörer är intresserade. Vår ekonomi gör det idag svårare för oss att kunna drömma högt och hoppas på bud vid 50 miljonersklassen om inte fler klubbar trissar upp priset. För vad händer rent ekonomiskt om vi inte säljer några spelare i år? Vilka spelare kommer vi behöva släppa för att klara oss och hur hanterar vi det rent sportsligt?
IFK Göteborg vill bli mindre beroende utav spelarförsäljningar, vi har dessvärre många år kvar i mitt tycke innan vi når dit om ambitionen fortsatt är att vara en storklubb i Sverige
Personalkostnader
Denna graf visar den totala personalkostnaden för hela IFK Göteborg. År 2011 och fram till 2015 gjorde IFK Göteborg rejäla satsningar på spelartruppen och vore det inte för att vi sålde Lasse Vibe under 2015 så hade vi nog stått som slutsegrare det året. Efter detta ser vi att klubben har minskat ner personalkostnaderna genom att sälja dyra spelare i drift och ersätta med billigare. Det sportsliga resultatet har följt samma bana där kvalitén på plan helt enkelt har blivit sämre
Jag anser att IFK Göteborg tog en rejäl chansning år 2011 när man med Stahre som tränare började värva namnkunniga spelare men där konkurrensen blev alldeles för stor och att vi inte lyckades få ut det optimala av hela spelartruppen. Att klubben under denna storsatsning inte lyckades med att ro hem ett enda Allsvenskt guld har varit för kostsamt för oss och vi lider av det idag. Det ska dock sägas att sett till hur vår intäktsmassa ser ut idag så har vi fortsatt en alldeles för stor kostym att bära när det kommer till personalkostnader. Jag anser att klubben spelar ett oerhört högt spel i beslutet att öka personalkostnaderna år 2018. Förvisso sker en stor omorganisation inom IFK Göteborg där en del av satsningarna ligger för att klubben bättre ska nå ut till sin publik men jag ställer frågan om vi har plånboken för detta idag? Vi är så oerhört beroende utav spelarförsäljningar och här har klubben tagit ett oerhört tufft beslut. Att det enligt GP rådde oenighet i styrelsen när årets budget togs fram ser jag mer som sunt och välkomnande. Men ibland måste man gambla, det köper jag. Det som ligger i fatet är att senaste årens gambling har dessvärre lett till nitlotter. Har vi turen på vår sida i år?
Avskrivningar
Denna graf fokuserar på avskrivningar utav värdena på ett spelarkontrakt. För att förklara det lite enklare tar vi följande exempel. När vi värvar en spelare så får han ibland en sign on. Vi säger att spelaren får 3 miljoner kr när han anländer och han skriver på ett 3 årskontrakt. IFK Göteborg likt övriga klubbar i Allsvenskan lägger inte hela posten 3 miljoner kronor som en kostnad för det året affären sker utan det läggs som en linjär avskrivning över kontraktsperioden. Så istället för att bokföra en kostnad på 3 miljoner kronor så blir istället utfallet en avskrivning på denna enskilde spelare med 1 miljon kronor per år
Här ser vi något i mina ögon som positivt för här har vi haft ett svart hål tidigare år med dyra sign on på spelare som gett årliga avskrivningar som varit över 10 miljoner kronor men där årets avskrivning landade i jämförelse med tidigare år på låga 3 544 000 kr. När avskrivningar blir så låga som det blev i detta fall så hjälper det avsevärt möjligheten att redovisa ett plusresultat i sista raden. Men det säger inget om hur den faktiska likviditeten är i klubben för de 3 miljoner som jag tagit som exempel är pengar som vid signeringen har getts till spelaren från kassan när han anlände. Detta gäller inte alla spelare, det finns affärer där man valde att dela upp sign on bonusen över kontraktslängden. Det skedde exempelvis med Daniel Sobralense
Att avskrivningarna minskat så rejält visar i mina ögon att IFK Göteborg har agerat efter den hårdsatsande perioden 2010-2015 till att mer anpassa bonusarna till den verklighet som vi befinner oss i. Nackdelen är att vi som klubb blir mindre attraktiv för mer etablerade spelare och där till och med mindre etablerade spelare menar på att en ICA lön klingar högre än att spela i IFK. Sistnämnda delen ska dock understrykas att man bör ifrågasätta spelarens kompetens kring om han verkligen har koll på löneläget i den lokala ICA affären
Klubbshopen har varit intressant att följa på sociala medier där jag tycker tongångarna har i många fall varit kritiska till IFK Göteborg kring vad man säljer till oss supportrar. Med en historik bak till år 2007 ställer jag mig bakom kritiken och undrar vad man håller på med här? Vi ser en tydlig tendens att när de går bra sportsligt så ökar merchförsäljningen. År 2009 pikade siffrorna med nya arenan och nya shopen där vi näsan knäckte 10 miljoner men landade på rekordhöga 9 554 000 kr. År 2018 blev siffran 6 700 000 kr. IFK Göteborg måste bli bättre på att lyssna på marknaden och vad supportrarna verkligen vill ha. Det är inte ok att årets siffra är så låg att vi måste gå tillbaka till år 2014 i jämförelse. Merchandise är en stor intäkt för etablerade klubbar och jag tycker klubben kan göra mer för att få upp värdena per år
Vid nästa klädsponsorbyte som verkar bli av nästa år hoppas jag klubben i större utsträckning tar del av dem kloka idéer som kommer fram från fansen i sociala medier och tar till sig. Ska även sägas att det ej enbart gäller kring merch, samma diskussioner har skett sen långt tillbaka hur man kan göra årskorten än mer attraktiva genom att skapa mervärden tillsammans med våra sponsorer
TV-intäkter
Soffpotatisarna är även dem en intäkt och en viktig sådan idag men än mer viktigare nästa år när det nya tv avtalet träder kraft med Discovery. IFK Göteborg likt övriga klubbar i Allsvenskan och Superettan får varje år en ersättning från SEF. Jag har valt ut en intäkt som var enklast att tyda över åren och det var Tv-intäkten som är en del av ersättningen man får från SEF. När IFK Göteborg vann guldet år 2007 fick man den största potten per automatik. Nuvarande upplägg som klubbarna har kommit gemensamt överens om är att istället för att årets placering ska avgöra hur stor del av potten man ska få så är det istället en viktad placering över fem år som ger ett värde. För IFK Göteborg som över en fem års period haft bättre placeringar gynnas man av detta och kommer högre upp i den tabellen vilket ger mer pengar.
I min intervju med Mats Enquist från SEF som gjordes här på BaraBen så ville han inte dementera fullt ut att nästa års tv-avtal skulle innebära att om man hamnar på exempelvis plats 10 år 2019 respektive 2020 så ger det en ökning på över 10 miljoner kronor i intäkter. Detta till grund gör att det aldrig har varit så dyrt att åka ur Allsvenskan som det kommer bli i år. Det kan ge en fingervisning att IFK Göteborg i har valt att satsa mer och öka sina personalkostnader då målet är Allsvenskan år 2020. Åker vi ur ja då åker vi ur med dunder och brak.
Eget kapital
Eget kapital beskriver en klubbs nettoförmögenhet där man tar tillgångar (ex värdet på spelartruppen) minus skulder och där årets resultat är med. Max Markusson har kommunicerat ut att det egna kapitalet på sikt ska ligga på 25 miljoner kronor. Sen har vi en klubb i Allsvenskan som idag har över 500 miljoner kronor i eget kapital. Vi befinner oss krasst i en annan verklighet men i våra prekära situation är det välkommet att det egna kapitalet stabiliseras upp till 25 miljoner kronor framöver. Sen på lång sikt räknar jag med att målbilden är desto högre. Att det egna kapitalet har haft en negativ spiral går hand i hand med klubbens redovisade resultat.
Viktigt att poängtera att det egna kapitalet inte är lika med vad klubben har i banken. Det är en helt annan post som kommer nedan
Årets Resultat
Från ett guldkantat 2007 med starkt bokslut till ett läge där åren 2010-2014 sakteligen sänkte vår ekonomi och där vi år 2018 redovisar ett plusresultat tack vare en viktig person vid namn Pontus Dahlberg. Det man kan säga kort om resultat är att vi är oerhört beroende utav spelarförsäljningar. De år vi säljer mer då har vi ett plusresultat. Vi har dessvärre inte lyckats jobba upp en stadig grund på övriga inkomstkällor förutom tv-intäkter anser jag som ger en grund till trygghet om hur nästa års resultat kan bli
Mycket fokus landar på just resultatet som ger en bild över hur bolaget mår men det säger återigen inte allt om hur mycket pengar vi har i kassan. Resultat påverkas av så många andra poster som exempelvis avskrivningar som i år var väldigt låg i jämförelse med tidigare år. Det skjutsar upp resultatet ytterligare men säger återigen inget om vilka pengar vi faktiskt har att spela om.
Kassa
Sist men absolut den viktigaste graf ser vi aktuell kassa i samband med bokslut. Har funderingar gått kring varför vi har ett investeringsbolag eller varför vi inte värvar mer? Här har vi svaret. Vid senaste bokslutet hade IFK Göteborg i kassan endast 3 081 000 kr. Läs det igen, 3 081 000 kr. Vad räcker det till i transfermarknaden? Detta i en period där publikintäkter lyser med sin frånvaro då den Allsvenska säsongen inte har börjat samt där vi har haft ett kostsamt träningsläger. Vi hade ett derby mot GAIS i cupen som skulle ge viktiga intäkter men vi vet alla hur det slutade. Att det sen swischas in nästan 200 000 kr till klubben är helt fantastiskt för det motsvarar 6,5% av vad klubben vid bokslutet hade i kassan.
Låt detta sjunka in. Vi befinner oss i ett läge där klubbkassan inte mått så dåligt på många år. Vi har en ung och oerfaren trupp som ska bära ett stort varumärke inom svensk fotboll. Ett nytt tv-avtal knackar på dörren som ingen vill missa nästa år och vi har Allsvenskan yngsta tränarduo. Vi brottas med minskade publik och sponsorintäkter och vi har ett medlemsantal som är sjunker.
Det finns mycket att vara bekymrad över och med det sagt tycker jag det är klokt att damma av det gamla begreppet att varenda krona räknas. Det stämmer sannerligen in här. Så fortsätt goda supportrar att stötta klubben, gå på matcherna, köp en extra halsduk till nån du känner, värva medlemmar, maila klubben om idéer kring hur intäkterna kan öka med just din idé, swischa en slant om du har möjlighet. Allt är välkommet!
På måndag är det medlemsmöte. Visar vi vårt fulla stöd till styrelsen som markerar att man inte gett upp och som vill satsa i år utifrån obegripligt tuffa förutsättningar så ska vi tillsammans ta tag i detta. För nu måste vi säga att vi har nått botten i flera kategorier och tala om för oss själva att det bara kan bli bättre. Låt oss inte ha ett nytt år där publiksnittet landar under 10 000 åskådare. Låt oss tillsammans bygga upp vår ekonomi igen. För med en stabil grund att stå på finns det bara en väg att blicka mot. Uppåt!