Äntligen blev den så länge efterfrågade anfallsförstärkningen klar! Efter sju sorger och minst lika många bedrövelser blev det i dagarna klart med den förre Hammarby och Varberg-strikern som ansluter på lån från Hapoel Be’er Sheva men någon mystisk köpoption efter säsongen beroende på om vi klarar oss kvar eller inte. Just de detaljerna och huruvida de är bra eller dåliga låter jag andra med bättre insyn prata om. Jag är bara intresserad av hur Astrit kan komma att användas på rätt sätt för oss, för att på kort sikt kunna skjuta oss kvar till allsvenskan. Med hjälp av Wyscout och gamla hederliga Excel har jag försökt hitta en röd tråd i Astrits spelsätt. Sen får vi väl se, det var ett tag sedan han spelade regelbundet, så siffrorna i datan kommer variera från senaste kalender-år och åren i Hammarby, framför allt.
Om man studerar värmekartan till höger an infon ovan märker man snabbt att Astrit Selmani är en anfallare, om någon nu var osäker på det. Något som är mer intressant är att han, likt en viss Viktor Edvardsen, har en tendens att dra sig åt vänster. Detta beror antagligen mest av hur han spelade i Hammarby, där han ofta kamperade ihop med Gustav Ludvigsson som forwardspar, och som i utgångsläget ofta låg väldigt brett i uppspelen. Trots detta tar Astrit oftast sina avslut centralt i boxen men med en liten majoritet lutandes åt vänster i uppspelsväg, som sagt.
Just att Astrit oftast tar avslut och gör mål med fötterna snarare än med huvudet kan vara av större vikt än man tror. Innan vi gjorde klart med Astrit var vi väldigt nära att värva Dino Islamovic, vars styrka mest ligger i luftrummet. Nu ska man kanske vara transparant och säga att Hammarby under tiden Astrit höll till där sällan spelade med höga inlägg som den gamla skolan dikterar utan mer snabba instick och cut-backs. Men då vi sedan Jens Askou tog över som tränare mestadels spelat ett 4-3-3 med stort fokus på inlägg från kanterna, varav de flesta i luften, är det kanske inte ett långskott att tänka sig att det är så vi vill använda Astrit när han är match-fit. Men det är, enligt mig, inte riktigt bevisat att han är som bäst i den typen av position. Men detta lär vårat scouting-team och tränare ha bättre koll på än en smalfet tjänsteman från skärgården.
Ska man dra några slutsatser i vart Astrit ska spela rent formationsmässigt tror jag de flesta är rörande överens om att han ska in som central forward. Och så lär det nog bli också, dels är det det centrala hotet framåt som varit (en av) våra stora akilleshälar under säsongen och dels så verkar Arbnor Mucolli och Thomas Santos närmast cementerat de båda ytterplatserna det senaste. Det som jag vill komma till är väl snarare om det är så Astrit skall användas som ”bäst”? Som en nästan ren target? Det vet vi ju inte ännu och troligtvis är han inte spelklar från start mot Djurgården imorgon. Jens Askou har spelat med Gustaf Norlin som central anfallare senaste två matcherna för att ha tre mer löpstarka spelare i fronten i presspelet. Något som funkat bra, tycker jag. Med Marcus Berg på planen blir det lite mer styrspel och lägre utgångsläge. Inget sätt är väl mer rätt eller fel, men tränaren vi har verkar vilja att vi kliver högt och försöker vinna boll i avancerade lägen. Gott så.
Om våran tränare Jens var helt galen och ville experimentera satan, då hade vi kunnat ställa upp med front-trea bestående av Selmani – Sulle/Berg/Carlstrand – Santos/Mucolli. Det är min FM-sjuka som pratar här kanske så ta detta med en rejäl skopa salt. Men hear me out: Med Selmani(eller Sulle för den delen) som utgår från vänsterkanten och en redan ganska stor och farlig pjäs centralt(Berg/Carlstrand/Sulle) kommer det finnas ytor för våran vänstervinge att skära in sådär gött mot en ytterback och komma till lägen. Lägg därtill att ca 110% av våra inlägg just nu kommer från högerkanten så kan man mer hävda att man ska sätta tyngden på bortre delen av straffområdet, då det är där inläggen oftast hamnar om de inte fastnar på första backen. Galenskap att ställa upp så, såklart, men en man får drömma, trots allt. Mest väntat är ju om Astrit är matchfit att han hamnar centralt mellan Mucolli och Santos. Jens har dock visat sig vara lite av en gambler, så vem vet egentligen? Ni hörde det här först!
Även om det inte finns så mycket data kring Astrits senaste säsonger av naturliga skäl, finns det dock desto fler frågetecken. Enligt egen utsago blev han utsatt för fler tester än han någonsin blivit tidigare innan han blev presenterad och klar, vilket tyder på en försiktighet från oss att inte gå på en mina till (lex Dino Islamovic) samt att lite för många av våra nyförvärv mestadels svärmat i gymmet(Trondsen och Sulle). När man dock gjort såhär många tester och ändå gett grönt ljus torde det betyda att killen är spelklar. Men det ställer dock frågan kring vilken matchform Astrit har för tillfället. Matcherna sedan han lämnade Hammarby är lätträknade och rykten(och dementier) kring skador och dylikt har nämnts. Får vi bara se 50% av den spelaren som fanns i Varberg eller Hammarby är mycket vunnet då den typen av arbetshäst som dessutom är målfarlig inte är supervanlig. Jag tror heller inte att det är ett krav att Astrit ska skicka in 10+ mål och mer eller mindre ensam dra upp oss från nedflyttning(fast det vore helt ok) utan att hans blotta närvaro och arbete ska hjälpa oss till fler målchanser, för alla inblandade. För det ska man vara på det klara med: vi måste skapa målchanser regelbundet innan vi kan kasta skit på att spelare inte sätter dem.