För att själv få en bild och att bidra till att ge andra supportrar en bild av damlagets spelare inleder jag nu en serie texter med spelaranalyser av spelare i damlaget under året. Och vad passar bättre än att inleda denna serie med en analys av lagkaptenen själv: mittbacksklippan Malva Larsson, en av spelarna som har varit med sedan starten och lett detta lag genom serierna. Hon har tillsammans med Filippa Hopkins blivit den kanske största förgrundsfiguren för detta lag. Nedan går jag igenom de detaljer i Larssons spel som utmärker henne i inledningen av denna säsong.

Fjolåret blev oerhört tufft för Malva Larsson. Dubbla skador ledde till att hon ”bara” spelade 13 av 23 seriematcher/uppflyttningskval under 2022, där mycket tid fick ägnas åt rehab. Nu är hon tillbaka i full form och är den spelare som är den stora ledaren och ansiktet utåt för detta unga lag. Som mittback har hon en instrumental roll att i det kollektiva leda och styra lagets shape på plan: att se till att hålla höjden i backlinjen för att laget ska kunna upprätthålla den höga shape som tränare Peter Svanström vill ha, för att kunna pressa och återvinna boll högt. Individuellt beskrivs hon av sin tränare som extremt brytningssäker, bra en mot en och i luften. Hur har hennes roll sett ut i säsongsinledningen, och vad är det som hon gör henne så bra i de delar av spelet som hennes tränare framhäver?

Kliver in i rätt yta för att bryta passningar – hur gör hon detta?

Vi börjar med den första egenskapen Peter Svanström lyfte fram: säkerheten i brytningar och förmågan att förutse i vilken yta en passning kommer landa och sedan byta den. Det handlar om att kunna läsa spelet och kliva in i rätt yta i rätt tid, och det är absolut inte alltid lätt. Det är viktigt att tajma aktionen rätt och att inte reagera för sent, för då har man plötsligt en spelare bakom sig.

När hon spelar som central mittback i en trebackslinje mot Malmö FF har hon ”sin” forward i ett Malmö som pressar i 4-3-3. Till att börja med håller Malva ett tight ”gap” till sin spelare: har man för stort avstånd till den spelaren man är tänkt att markera får denne spelare för stor rörelseradie. Vad är det som gör att hon är så bra på att tajma rätt tid att utföra aktionen? Hon skannar tidigt av ytan runtom om sig, tar sedan beslut och ställer sig rätt och skär av yta. Nedan ser vi ett exempel på hur hon tar sig runt sin forward när passningen är på väg upp i en mycket enkel situation.

Denna situation startar med en utspark av målvakten. Den bollen når Mariebos tia på yta, och Malva uppfattar tidigt att tian kliver och söker forwarden i djupled. För att kunna nå denna djupledsboll på bästa sätt måste bollen komma framför forwarden. Malva, som hållit ett tight gap till forwarden, rör sig lite i sidled för att komma in i den ytan som tian vill lägga passningen på, precis framför forwarden.

Bild: GP

Bollen slås och det blir mycket enkelt för Malva att bryta djupledsbollen när hon kommer på helt rätt sida.

Bild: GP

De gånger hon möter en snabb forward som tar löpningen lite tidigare eller att hennes egen reaktion sker någon tiondel senare och hon ser ut att hamna på fel sida bollen i en 1v1-duell, så är hon mycket bra på att reparera sådana situationer. Hur agerar hon då? Framförallt vill hon komma in på rätt sida om spelaren som tar emot bollen igen enligt ovan. Då håller hon ut armen och skärmar av mot sin forward och håller henne på utsidan, enligt bild nedan.

Här försöker Malmös forward längst fram få kontroll över bollen och avancera. Malva har, som vanligt, försökt kliva på passningen och bryta direkt och fått kontroll på bollen, men har delvis tappat kontrollen om den. Det ser ut som att hon då ska komma på fel sida om sin forward, men reparerar mycket bra.

Bild: GP

Vi zoomar in lite för en lite tydligare bild på kroppspositioneringen. Titta på hur hon använder armen och benet för att ”skydda” bollen. Sedan vänder hon runt så att Malmöspelaren inte kommer åt bollen.

Bild: GP

Tidigare pratade jag om hur hon skannar av yta runtom sig för att veta vart och när hon ska kliva. Ibland försöker hon kliva längre fram om hon uppfattar en farlig situation lite längre ner i plan. I matchen mot Malmö såg vi en aktion som visar hur hon uppfattar en central passning och kliver i precis rätt tidpunkt och återerövrar. Att komma upp så högt som mittback kan anses farligt, men när hon sökt av ytan runtom sig och vet att hon har mittbackskollega Nathalie Andersson bakom sig och ingen Malmöspelare i sin ”närmaste närhet” innan hon kliver blir det inte lika farligt.

Bild: GP

Kameravinkeln blir lite bättre sekunden efter. Här ser vi tydligt vad problemet hade blivit om förutsättningarna som nämndes ovan inte hade varit uppfyllda. Hon lämnar spelbar yta bakom sig, men när det inte finns spelbara alternativ för Malmö i den ytan är det säkrare att kliva och utnyttja sina styrkor.

Bild: GP

Malva Larsson är oerhört duellstark: vi såg prov på hur hon agerar med armen och för att hålla på utsidan innan. Kontrollen av gapet, motståndaren ska inte in. Fysiken är en viktig del av spelet. Då och då händer det att hon kliver lite för nära och använder sin fysik lite för mycket för att återerövra och drar på sig en frispark, men oftast ligger hon på rätt sida gränsen.

Rollen i speluppbyggnaden, och hur kollektivet behöver hjälpas åt mot hög press

Mittbackar tenderar ofta att ha en viktig roll i speluppbyggnaden från målvakt. Hur delaktig Malva Larsson är i denna del av spelet har under säsongsinledningen berott lite på om hon spelar i en trebackslinje eller i en fyrbackslinje. I trebackslinjen i premiären mot Malmö FF hade Malva en lägre utgångsposition när Nathalie Andersson och Ashley Hellström oftare tog hand om uppspelen bakifrån. I en fyrbackslinje blir hon mer involverad. Blåvitts kanske primära uppspelsidé är att använda en sexa som ska komma ner och hämta boll från mittbackarna och ska därefter fördela mot de offensivare mittfältarna/kantspelarna därifrån. När sexan kommer ner så pass långt behöver inte den första passningen från mittbacken bli för lång.

En enkel sekvens som visar hur det ofta ser ut när motståndaren inte hunnit kliva i press. Malva har yta framför sig och söker sexan som löper in i ytan närmast henne.

Bild: GP

Sexan (i denna match Isabella Svanström oftast) behöver göra sig synlig: möter man ett lag som ligger allt för nära just henne blir denna typ av uppspel svårare att utföra. Just här ser vi att ytan dock är ledig.

Bild: GP

Malva gillar att kliva några steg när hon får boll från målvakt. Om sexan inte visar sig då hon inte kommer loss väljer hon ofta det lugna alternativet och spelar sin mittbackskollega. Det är sällan hon tar den så kallade ”Johan Bångsbo-rollen” med längre, progressiva passningar. Detta beror på att hon spelar i ett lag som har mer fokus på kortpassningsspel. När det dock finns möjlighet till att hitta den längre passningen upp i banan har det oftare varit mittbackskollega Nathalie Andersson som stått för dessa. Detta säger dock inte att just det aldrig sker: finns möjligheten och yta framför utnyttjar Malva den, tar initiativ och kliver för att nå spelarna längst fram.

Vad händer när motståndaren kliver i hög press? Detta skedde ett antal gånger mot Halmia, och då såg vi ett Halmia som ville sära på och trycka ned de blåvita mittbackarna i syfte att stressa dem i förhoppning om att kunna vinna högt. Vi kollar på en farlig situation.

Här syftar jag på mer av en kollektiv grej. Halmia upprättar här en pressfälla som blåvitt går i, men med nöd och näppe klarar sig ur. Här jagas Isabella Svanström av en Halmiaspelare, och deras press tvingar henne att spela hem. Passningen till Malva, som står brett, blir mycket farlig eftersom Halmia håller bredden i sin press, och denna pressare kan jaga direkt på Malva som står exponerad i risk för ett farligt bolltapp.

Bild: GP

Möjligen är det så att sexan måste ha ett närmare alternativ i form av ett understöd som kommer ner från mittfältet så att man inte behöver förlita sig på den längre och mer riskabla passningen. Alltså: när man möter hög press behöver man hjälpas åt så att man inte tvingas spela hem med en allt för riskabel passning.

Vad som händer när hon kliver ur sin position och vilka ytor försvaret måste hålla koll på

Med den spelstilen Malva har, med att kliva upp och försöka bryta passningar, gäller det att inte bli för ivrig. Att inte kliva för tidigt och att inte vara mottaglig för lockbete. Det är just det sistnämnda som kan bli en svårighet. Missar hon bollen och får rättvända spelare bakom sig, när hon dessutom har lämnat yta bakom sig när hon har klivit, blir det inte bra.

Vilka situationer kan uppstå som får henne att lockas att kliva i fel situation? Det kan exempelvis handla om att motståndaren tydligt visar var de vill ha bollen men sedan bara möter eller spelar vidare den direkt, i stället för att avancera själv. Vi ser situationen nedan.

Malmöspelaren med bollen har tydligt visat att hon vill ha bollen genom att peka på yta. Malva ser naturligtvis detta och kliver. I stället för att vända upp kopplar hon vidare på yttern i ytterkorridoren. Det ursprungliga problemet här är egentligen att denna ytter får så pass stor rörelseradie och möjlighet att spela på den stora yta som nu lämnats bakom Malva.

Bild: GP

Här slås passningen, Malva är på efterkälken. Malmös passning blir inte tillräckligt bra för att hinna nå den Malmöspelare som är på väg in i den öppna ytan.

Bild: GP

Det handlar framförallt om samarbetet mellan Malva och ytterbacken: ska hon kunna kliva måste man kunna säkra alternativen som motståndaren har om denne skulle vinna bollen ändå. Hon är bra på att säkra detta själv i de situationer där det är möjligt (om hotet endast består av en spelare) enligt den första punkten när hon själv skannar av vad hon har runt sig, men när hotet blir två rättvända spelare blir det mycket svårare. Återigen handlar det om samarbete.

Sammanfattningsvis: risken för miss i denna del av spelet ökar när hon blir lockad att kliva upp mot sin forward när de har fart och riktning framåt genom en ”decoy-löpning”, och hon lämnar sin yta mot spelriktningen. Här handlar det alltså om att kollektivet måste samarbeta: de andra defensiva spelarna behöver veta vad som kan hända om ytan bakom henne öppnas om hon kliver, samt att man måste hålla koll på de andra offensiva alternativen i närheten som kan användas för att försöka ta sig in i den ytan. För det mesta är man mycket bra på detta, och det är just det som gör att man också lyckas så ofta med brytningarna i defensiven.

Malva Larsson är en spelare som ger ett intryck av rutin trots att hon bara är 18 år gammal. Med den säkerheten i sina defensiva aktioner, det ledarskapet hon visar på planen genom att leda backlinjen och resten av laget i hur de ska stå för att hålla den formation man vill ha i den höga pressen. Något som även betyder massor är den förebilden hon är för alla yngre tjejer som nu upptäcker hur häftigt hur det vore att spela i IFK Göteborg. Den generationen vi har i damlaget nu är de som är först ut med detta, vilket kommer göra dem till framtida klubblegendarer när vi tittar tillbaka på detta lag om ett antal år. Att Malva har blivit ansiktet utåt för denna grupp tjejer kommer göra att vi ser tillbaka på hennes roll som än mer speciell.

I nästa del i serien: vad är det, förutom målskyttet, som utmärker Filippa Hopkins som forward? När man gör så många mål som hon gör är det lätt att bara titta på just det. Jag planerar att titta på de andra detaljerna i hennes spel också. Häng med även då.

Categories:

BaraBen-podden
Facebook
Kategorier