Kniven, med den vassa eggen, låg utfläkt längsmed västkusten, från Helsingborg och upp till Göteborg. Vassast var den i Göteborg där Blåvitt hade chansen att skaffa sig en liten poängbuffert inför ett tufft spelschema i kommande omgångar, men risken fanns också att man skulle hamna väl långt efter de lag som ligger runt de gyllene 30.
En kväll perfekt för Rom i Regnet till födelsedagsbarnets ära bestämde sig Roland Nilsson för att Blåvitt skulle spela fysiskt, ligga rätt i positioner och bröta sig till en stabil seger. Visst, Blåvitt slår färre passningar inom laget (färre än Varberg just idag) än tidigare, men man hade åtta chanser mot Varbergs sju och Erlingmark fick för sig att han var Oliver Bierhoff och nickade in ett vackert mål samtidigt som Varberg lyckades få nätkänning exakt noll gånger.
Reaktioner på twitter till trots, vågar jag påstå att det här var en rätt säker seger. När Varberg fick ett för stadigt grepp om handlingen bytte Nilsson ut för dagen hårt arbetande Paka mot Da Graca. Visst, jag blev förvånad över det defensiva bytet i ett så tidigt skede. Det verkar även Varberg ha blivit för att efter bytet hade de väldigt mycket boll men skapade väldigt lite (ett mönster som inte är mig obekant…). Att Blåvitt idag sätter defensiven i första rummet är något som Roland varit tydlig med och som spelare varit glada över i intervjuer med media. Vi får inte glömma bort att Blåvitt spelar bollen längs marken också och att man ibland ställer om på ett väldigt snabbt sätt.
Det andra bytet förstod jag ännu mindre av men jag får en känsla av att Aiesh är lika nära toppformen som startelvan. Inte för att jag tror att Nilsson bänkar Aiesh för att han varit frispråkig i media, men jag tror inte att det stärkt hans aktier.
Hasses något klumpiga varning var oturlig eftersom den innebär att han missar kommande match. Å andra sidan stänger transferfönstret i många länder just i morgon så han kan vara förlorad framgent ändå. Hasse fascinerar mig. Inte bara för att han saknar förmåga att bli trött utan också för att hans teknik tycks försvinna innanför offensivt straffområde. Hasse är annars den som jag tycker varit bäst sedan Roland Nilsson tog över. Han känns mycket friare i sitt spel nu.
Jag gillar det mesta av det vi fick se idag. Man sätter defensiven i första rummet och satsar på att få in bollen i straffområdet där vi trycker in många spelare. Det jag har svårare för är att man spelar med Farnerud och Wernbloom som någon slags anfallsuppsättning. Djupledssvaga mittbackar skakar inte precis tänder inför att möta Blåvitt, men facit säger att Roland Nilsson lyckats ta sju poäng på sina fyra matcher som huvudtränare för IFK Göteborg så jag kanske ska vänta med klagosång.
Nu väntar tuffare uppgifter framöver. Men in Rolle we trust.