Det är ingen hemlighet att IFK Göteborgs ekonomi inte är på topp, föreningen med Max Markusson i spetsen gör nu ett grundligt arbete där man vänder på varenda sten för att se hur man kan öka sina intäkter och minska sina utgifter. Följer man #ifkgbg i sociala medier vet man att vi supportrar har tankar om både det ena och det andra vad det gäller hur IFK Göteborg sköts. Diskussioner florerar, idéer kläcks och IFK:s arbete stöts och blöts. Det går att finna en hel del guldkorn bland supportrarnas tankar och man hoppas då att IFK Göteborg är så pass öppna att de tar till sig av fansens idéer. Med det sagt öppnar nu BaraBen upp för nya och gamla skribenter att publicera sina idéer om hur man kan utveckla IFK Göteborg. Tidigare skrev Dan Ahlman. Här skriver Ulf Bjereld:
Nyttja och utveckla supportrarnas lojalitet
Vi lever i en individualiserad och destabiliserad tid. Det civila samhällets traditionella organisationer har allt svårare att rekrytera och aktivera medlemmar. Antalet medborgare som är medlemmar av ett politiskt parti har mer än halverats på ett par decennier. Det finns de som hävdar att människors identiteter idag växlar mer än tidigare – ”Jag har inga rötter – jag har fötter”. Andelen väljare som byter parti mellan valen ökar stadigt. I början av 1960-talet var det endast tio procent av väljarna som röstade på ett annat parti än det som de röstade på i tidigare val. I dag är det närmare 40 procent av väljarna som byter parti mellan valen. Allt fast förflyktigas, som Karl Marx uttryckte det.
Men det finns öar i strömmen som håller emot. Jag har inte sett några studier som indikerar att fotbollssupportrar byter favoritlag mer än tidigare. En gång Blåvitt – alltid Blåvitt. Här har fotbollen och fotbollsklubbarna en konkurrensfördel i förhållande till många andra sektorer i civilsamhället.
Då gäller det för fotbollsklubbarna – och i det här fallet IFK Göteborg – att utnyttja den konkurrensfördel som ett stabilt medlems- och supporterstöd innebär. Som Dan Ahlman skrev i ett tidigare inlägg kan IFK Göteborg betraktas som en så kallad influencer, med 151 000 följare på Facebook, drygt 59 000 på Twitter och drygt 57 000 på Instagram.
Men hur utnyttjar IFK Göteborg föreningens starka ställning i sociala medier till att aktivera och knyta banden tätare till medlemmar och supportrar, och därigenom i förlängningen stärka sitt varumärke och göra föreningen mer attraktiv för sponsorer, spelare och publik? Inte särskilt bra alls, skulle jag vilja säga. Visst, föreningen har en fin och uppdaterad hemsida, och aktiva Facebook-, Twitter- och Instagramkonton. Men föreningen använder i huvudsak sina digitala plattformar som en megafon – det vill säga man talar till sina följare i stället för att lyssna på och kommunicera med dem.
Sociala mediers starka sida är ju att de möjliggör interaktivitet. Men IFK Göteborgs officiella twitterkonto följer endast 22 (!) andra konton – nästan samtliga av dessa tillhör föreningens egna spelare eller olika sektioner inom IFK Göteborg. På motsvarande sätt följer IFK Göteborg på Instagram endast 20 andra konton. IFK Göteborg talar således till sina fans, i stället för med dem.
Interaktivitet i sociala medier har kanske inget egenvärde. Men interaktivitet är ett viktigt medel för att stärka föreningens band till medlemmar och supportrar, att öka känslan av delaktighet och tillhörighet. Sådana stärkta band ökar föreningens möjligheter att ta steget fram och i förlängningen göra IFK Göteborg till hela stadens lag.
Det finns förstås ingen quick fix på IFK Göteborgs skrala ekonomi. I sitt långsiktiga arbete måste föreningen göra sig mer angelägen för fler personer, för att på så sätt stärka sitt varumärke och bli mer attraktiv för sponsorer, spelare och publik. Som ett led i detta arbete bör föreningen utveckla sitt digitala arbete och utnyttja sina digitala plattformar till att stärka banden till medlemmar och supportrar. Fotbollssupportrar går emot vinden och håller i hjärtat fast vid sitt lag. Värna dem. Tala med dem – inte till dem.