Det är svårt att känna ren glädje över att IFK Göteborg lyckades klara det allsvenska kontraktet. I stället är det en stark känsla av lättnad som dominerar. För andra året i rad lyckades Blåvitt med knapp nöd undvika kvalspel.
Under de senaste åtta åren – sedan 2017 – har IFK Göteborg som bäst placerat sig på sjunde plats i den allsvenska tabellen. Två år i rad har klubben hamnat på en 13:e plats i serien. Resultaten är förstås oacceptabla.
Hur ska vi förklara klubbens sportsliga misslyckande? En vanlig förklaring som återkommer i debatten är att IFK Göteborg haft en högre omsättning än andra allsvenska klubbar när det gäller tränare, spelare och andra nyckelfunktioner i föreningen. Ja, så kanske det är. Men då kvarstår frågan varför just Blåvitt har haft en så hög omsättning. Jo, det beror förstås på klubbens svaga sportsliga prestationer. Och då blir förklaringen bara ett cirkelresonemang.
Jag är övertygad om att IFK Göteborg för att bryta den onda cirkeln behöver göra en samlad analys över vad som har gått fel de senaste åtta åren. Jag är också överygad om att IFK Göteborg inte klarar av att göra den analysen på egen hand, utan behöver hämta stöd utifrån. En intern utredning riskerar att ta personlig hänsyn och sakna förmåga att tänka utanför Kamratgårds-boxen. Här behövs ett utifrånperspektiv formulerat av aktörer utan egna lojalitetetsband till klubben.
”Jag föreslår därför att IFK Göteborg tillsätter en extern analysgrupp med uppgift att göra en samlad analys av klubbens verksamhet under de senaste åren.”
Jag föreslår därför att IFK Göteborg tillsätter en extern analysgrupp med uppgift att göra en samlad analys av klubbens verksamhet under de senaste åren. Den sportsliga biten ska utgöra fokus. Gruppen ska ha en kvalificerad sportslig kompetens – erfarna idrottsledare i kombination med ekonomisk, juridisk och föreningsorganisatorisk sakkunskap, i samverkan med relevanta forskningsmiljöer.
Analysgruppen ska behandla frågan om vad som har gått fel och varför. Hur ser till exempel beslutsprocesserna ut i frågor om rekrytering av spelare och av ledare? Vilken ansvarsfördelning råder – formellt och i praktiken – mellan klubbdirektör, teknisk direktör, tränare och styrelse – i dessa frågor? Vilken roll spelar riskkapitalbolaget IFK Göteborg Transferintressenter AB? Varför har de blåvita nyförvärven av spelare inte i större utsträckning levt upp till förväntningarna? Är skadebenägenheten, vilket ibland påstås, större i Blåvitt än i andra allsvenska klubbar och i så fall varför?
Analysen ska vara ett stöd för styrelsen i dess arbete, inte binda styrelsens handlingsfrihet. Analysen ska också ligga till grund för en bred diskussion om föreningens verksamhet och framtid, en diskussion som engagerar alla föreningens medlemmar. Transparens är viktig i denna process.
I den bästa av världar skulle det vara den nyvalda styrelsen som efter årsmötet 2025 initierade en sådan analys. Men klubben har tyvärr inte tid att vänta. En ny styrelse behöver tid för att komma igång med sitt arbete. Därför har den avgående styrelsen ett ansvar för att ett sådant analysarbete påbörjas redan nu.
Vi vill inte tillbaka till nedflyttningsträsket igen. Det är inte där IFK Göteborg hör hemma. Medlemmarnas och supportrarnas stöd och lojalitet har under de gånga säsongerna varit beundransvärt. Styrelsen och föreningens ledarskap har inte motsvarat detta stöd. Nu måste supporterstödet följas av en förändringsprocess baserad på analys och kunskap – inte på tyckanden och lösa idéer. Tillsätt en kvalificerad analysgrupp. Tillsätt den nu.