Hosam Aiesh har lämnat IFK Göteborg. Så är det och inget att göra åt det nu. Under säsongen har Hosam med tiden blivit lite av en vattendelare. Å ena sidan sitter fans som minns hans toppar, när han spelade under Poya och hur han steg upp som en fågel Fenix under Mikael Stahres förra höst då han i allra högsta grad bidrog till att IFK Göteborg reste sig från en deppig vår och sommar. Å andra sidan finns det dom som hävdar att han aldrig gjorde några poäng, att hans man-mot-man utmanande och låga inlägg ofta kostade oss tid och momentum i anfallsspelet och att han gnällde ut i media lite för fort så fort han fick nöta lite bänk. Vem har rätt och vem har fel? Som vanligt ingen, som vanligt alla. Min analys idag är inte tänkt att påvisa att Hosam EGENTLIGEN var en superytter som blivit gravt underskattad, inte kommer jag heller slänga karln under bussen och säga ”ha det gött hej”. Min analys kommer lägga sig mitt emellan. Som allt annat.

Till att börja med kanske vi ska, lite enkelt, beskriva vilken typ av fotbollsspelare Hosam Aiesh är i grund och botten. Hosam är urtypen av en snabb, dribblingsglad ytter som gillar att slå inlägg. I modern fotboll finns inte många ”riktiga” yttrar kvar av den skolan. Nu är yttern nästan alltid vänd med bästa foten in i banan för att kunna vända in och avsluta snarare än vara en inläggsmaskin. Mer Arjen Robben än David Beckham, kort sagt. Man bör alltså veta vad man får när man spelar Hosam på högerkanten, vare sig det handlar om en 4-4-2, 4-2-3-1 eller 4-3-3. Hosam kommer aldrig vara en inverterad ytter som skär in från kanten och söker skott. 99 gånger av 100 kommer Hosam snarare att slicka linjen, utmana sin ytterback för att komma till ett inlägg. I det momentet är Hosam Aiesh svårslagen, vill jag påstå. Problemet är slutprodukten.

All data från wyscout
Alla mätningar har gjorts i ”per 90”-format
Aiesh är den röda pricken

Dessa attribut som visas ovan visar väldigt bra vem Hosam Aiesh tenderar att vara på planen, tycker jag. Han utmanar mycket, vilket leder till en hel del offensiva dueller. Gillar att dribbla, slå inlägg och löpa med boll. Bland yttermittfältare och ytterbackar är han närmast alltid i topp där. Även attributet ”passningar till/mot straffområdet” sticker ut, där han ligger i klar ensam majestät. Skott-delen sticker ut också, vilket ytterligare förstärker tesen om att Aiesh är en framspelare snarare än avslutare.

Men, det var ju det här med slutprodukten. För trots alla inlägg som Aiesh gjorde under säsongen blev det inte mer än två assists på 26 matcher. Och bara en genom den patenterade inläggs-modell vi pratat om högre upp i texten. En del av förklaringen ligger i just hur Hosam tar sig till inläggslägen, samt vilken typ av inlägg det oftast blir som utfall.

Bilden ovanför visar de inlägg som nickades bort eller på något sätt fastnade på motståndarna under säsongen. Notera hur många av inläggen som fastnade på första ytan i straffområdet runt den främre stolpen. Där tror jag nyckeln till Aieshs skrala poängskörd ligger. Först och främst, det är svårt att göra mål på inlägg i fotboll. Det finns en anledning till att det snarare än cut-backs och genombrott som står för de flesta målen nuförtiden. Hosam Aiesh kommer ofta till inlägg på följande sätt: Han kommer ofta nära sin back för att sticka åt sidan två meter och sen slå inlägget. Inte helt sällan med backen ganska nära för att bryta till hörna eller inkast. Detta leder, tror jag, ofta till att Hosams pendling med högern inte blir riktigt genomförd, utan han får ibland stressa iväg inlägget. Detta har ofta lett till att inlägget blir lågt eller tillräckligt kort för att fastna på främre mittback. Som mittback antar man nog att inlägget allt som oftast kommer komma i den ytan ändå, men scoutar man Aiesh lite är det lätt att räkna ut.

Här är samma karta fast med lyckade inlägg/inspel. Totalt slog Hosam 111 st inlägg enligt Wyscout, varav 39 gick till blåvit gubbe, vilket leder till ca 35% träffsäkerhet. Men som jag skrev högre upp, det är svårt att göra mål i fotboll. Så även genom inlägg. Djupdyker vi mer i viss data kan man dock skönja att Hosam borde gjort fler poäng.

All data från wyscout
Alla mätningar har gjorts i ”per 90”-format
Aiesh är den röda pricken

Det som sticker ut i denna bilden är skillnaden i ”xA”, eller Expected Assists, kontra Assists generellt. Lite förenklat kan man säga att Hosam borde gjort mellan 4-5 assists den här säsongen, enligt datan. Så rent krasst kanske han underpresterade? Kanske, men den andra datan vi ser är också intressant, tycker jag. Shot assists, till exempel. Enligt Wycouts ordbok innebär Shot assists helt enkelt en passning som leder till ett skott. Varken mer eller mindre. Där ligger Aiesh i det övre skiktet och snittar på 1,5 framspelning per match.

Frågan är nu, när Aiesh kommer spela för en ny klubb vad det lider, om poängskörden kommer öka i ett annat lag? Jag tror inte det, ärligt talat. Den spelstilen blir så avig som medspelare att förhålla sig till. Man kan absolut hävda att övriga spelare i IFK Göteborg inte tog vara på den inlägg och passningsproduktion som Hosam gav till dem, men det är också väldigt svårt att tajma löpningar rätt mot en backlinje som inväntar Hosams ryck. Många gånger har Berg, Norlin och de andra spelarna i straffområdet sett stillastående ut när inlägget kommer, och det blir uddlöst och fånigt.

Till syvende och sist tycker jag nog ändå att IFK gjorde rätt som lät Aiesh gå. Man försöker applicera ytterspel på ett annat sätt nu, och med Aiesh får man ofta bara en produkt. Att Hosam också med sin positionering blockerar framfarten för en överlappande ytterback spelar också in, då man helst vill skapa ett 2-mot-1 läge med det, men Hosam föredrar att duellera själv. Hosam är inte gammal, men tillhör en döende skara yttrar, är jag rädd. Sen har vi honom att tacka för mycket. Hans lugn och bollhantering mot Varberg borta framför allt. Där var vi lite i gungning första 10-15, men Hosam tog bollen framåt flera gånger och blev nedsparkad(mest i serien, för övrigt) så vi kunde flytta upp spelet och vila lite. Matchen blev sedan mest ihågkommen för Bergs mål, Carneils snabba fötter och Bångsbos linje-skärande uppspel, men hade vi klarat ut det utan Hosam Aiesh då? Tveksamt.

Jag önskar Hosam Aiesh stort lycka till i nästa klubb och kommer sakna honom i laget, trots allt.

Categories:

BaraBen-podden
Facebook
Kategorier