Det var riktigt kul att se att Blåvitt var så pigga och taggade från start idag, det har vi inte sett på väldigt länge. Sen var det i och för sig oroväckande att se, efter den pigga inledningen, att man började slarva så oerhört i passningsspelet på egen planhalva. Hade Varberg varit spetsigare under den perioden hade matchen mycket väl kunnat sluta på ett annat vis. Det var dock skönt att se att Blåvitt vågade fortsätta att spela bollen inom laget, att man inte blev fega för att man misslyckats en del i speluppbyggnaden. När man tog tillbaka initiativet och slutade slarva släppte man aldrig initiativet igen och man körde över Varberg. Vinst med 4-0, tre poäng och inget snack om saken!
Hussein Carneil är så fruktansvärt fin! Idag går han in på det centrala mittfältet och det är klart att han tappar boll ibland, att han gör misstag här och där men han har sånt jäkla flyt i sitt spel, han är stark i kroppen när han har bollen mer eller mindre klistrad vid fötterna och han har hela tiden en ambition att ta sig framåt, det blir inte en massa stopp och start utan han har ett driv förbi motståndarna. I senaste matchen gör han mål och idag står han för två assist och ett härligt, frejdigt spel. Jag hoppas, hoppas att Carneil är lite kylig och etablerar sig på riktigt i Blåvitt innan han börjar sikta på att ta sig utanför Sveriges gränser.
Tack Marcus Berg för att du finns!
Det som också var fruktansvärt skönt att se idag var att man vid ledning i andra halvlek ”bevakade” ledningen genom att spela lugnt och metodiskt, genom att äga boll, såga sig igenom motståndarens lagdelar och fortsätta att anfalla och trycka på. Tidigare på säsongen har vi sett ett Blåvitt som sjunkit lågt och försökt behålla ledningen genom att lämna över initiativet och försvara sig kompakt.
Det är kanske att sparka in öppna dörrar men Johan Bångsbo, wow! Äntligen, äntligen har vi en stor, stark, stabil mittback med en magiskt fin vänsterfot. Han känns så extremt trygg med bollen och är underbart fin i uppspelsfasen. Blåvitt har haft ett helt annat passningsspel de senaste matcherna och det startar med en trygg backlinje och där är Bångsbo oerhört viktig!
Matchens bubblare: Jag tänker lyfta på hatten för Stahre och hans team även idag. Spelet såg oerhört fint ut och det kommer såklart från en matchplan och en spelidé som är lyckad. Man väljer att trycka in en orutinerad men tekniskt skicklig Carneil på det centrala mittfältet mot ett aggressivt och tungt Varberg och det är inte självklart att göra, även om man såklart tvingas till förändringar i och med Therns skada, man kunde exempelvis gått tillbaks till 4-4-2 vilket man valde att inte göra. Nu blir det ett rejält eldprov för ledarstaben mot Hammarby, lyckas man manövrera ut även Bajen… då, då är det fan inget snack om att det här är ”på riktigt”.