Solen stekte oss på solsidan sönder och samman och jag är glad att timman var så pass sen att man missat de bästa soltimmarna. Men ölen (och vattnet) var lika kallt som Sargon Abraham så det gick egentligen ingen nöd på mig.
Det känns som att man har skrivit det förr, att Blåvitt blivit rånade. Jag tänker kanske främst på när Bajen ryckte med sig tre pinnar till hybrissöder. Frågan jag ställer mig idag är: Ville Jens G ens vinna matchen? Det var ett, i mina ögon, fruktansvärt tråkigt motstånd. Visst, blåvitt gör en riktigt fin match såväl offensivt som defensivt, men det kändes inte ens som att Peking försökte.
Eller är det så enkelt som att Blåvitt är så bra? Da Graca plockade iallafall bort Sead Haksabanovic, Nyman och alla andra som försökte som vore de random dribbler från västgötaslätten. Hasse dominerade mittfältet tillsammans med Erlingmark och Eriksson (såg ut som en bristning i ljumsken när han linkade av. Positivt att han faktiskt kunde gå för egen maskin). Det här var en knock out spelmässigt och kampen om topplaceringar lever.
Det är Blåvitt anförda av en Giorgi på speed som skapar de flesta chanserna. Tyvärr är de flesta halvchanser och Pettersson i målet ställdes tyvärr inte på några större prov. Söders smarta nick var väl den allra bästa chansen som skapades (extremt smart att nicka högt idag med tanke på att målvakten väl knappt når ribban?). Söder var för övrigt återigen magnifik och hade han haft ett något lättare steg så hade han inte spelat i allsvenskan.
Till dagens stora dilemma. Vi har för få spelare som kan avgöra matcher. När marginalerna skrattar Söder i ansiktet finns egentligen inte så mycket att ta av. Giorgi då, tänker du. Giorgi ÄR i stort sett vårt anfallsspel. Han startar i princip alla anfall som leder till något, men han får för sällan möjlighet att avsluta dem. Och så kommer det nog se ut så länge som någon vassare spelare på högerkanten inte värvas in. Med Abraham på högerkanten tvingas Giorgi stå som ensamt ansvarig för det kreativa arbetet i Poyas lagbygge och det leder till att han får springa sig trött samt att motståndarna läser vårt anfallsspel på tok för lätt. Sargon behöver steppa upp och växa in i den allsvenska kostymen och börja leverera poäng. Hatten av för den fina dribblingen på mittplan, men det blir för sällan två eller tre bra aktioner i följd från Abraham. Men, Sargon kanske förtjänar #tålamod. Han har en bit kvar till 200 matcher och om han växlar upp kommer jag att vara lika glad för hans skull som alla andra.
Där finns säkert anledningar till att Alexandersson inte tar platsen till höger i anfallet, men det kanske snart är dags att vila Sargon ändå, för hans eget bästa. Låta honom smälta att han blivit en viktig kugge i IFK Göteborg. Som jag ser det bör Amin Affane eller Noah Alexandersson starta nästa match på Sargons plats. Om inte annat så för att ställa till det lite för motståndarna. Just nu ser vi ganska lättstoppade ut, tycker jag.
Sen vill man ju inte glömma den grekiska fantomen längst bak heller. Han stod återigen för en briljant insats och man undrar ju om vi kommer få behålla honom så länge till. Snälla, skriv på ett nytt kontrakt!